0704615517

trdgrdmstr

Tips & Råd

  • Här är lite svar på frågor som jag ofta får.

Växter

Vattna dina växter

Vattna rikligt när du vattnar Då tränger vattnet ner på djupet där rötterna befinner sig. Att gå och småskvätta fuktar bara markytan och lurar upp rötterna till ytan. Ett grunt rotsystem gör växterna mer torkkänsliga. På mycket lätta jordar sjunker vattnet snabbt genom jorden och i dessa fall är det befogat att vattna oftare.

Ett ungefärligt mått på hur mycket man ska vattna är 30 liter per kvadratmeter och vecka, under nederbördsfria perioder på sommaren. En liter per kvadratmeter motsvarar en millimeter regn. Försök att hålla en så jämn fuktighet som möjligt i jorden. Oregelbunden vattning kan göra att till exempel tomater och morötter spricker. Passa gärn på attt vattna när det regnar då tränger vattnet ner bättre. En regnskur ger ofta inte mer än 10 mm regn alltså 10 L vatten/kvadratmeter. Det tränger ner ca 10 cm i jorden coh det räcker inte alls. Använd en regnmätare och komplettera med en fuktmätare för jorden. Bättre mycket och sällan än lite och ofta är tumregeln.
Den allra bästa tiden att vattna är på morgonen. Då kan växterna tillgodogöra sig vattnet under dagen. På morgonen är det svalare och det blåser ofta mindre, vilket gör att inte så mycket vatten dunstar bort direkt. Kvällen är också en bra tid att vattna, utom i växthuset. Här är det nämligen viktigt att växternas bladverk hinner torka upp ordentligt före natten, annars gynnas svampsjukdomar i den fuktiga miljön.

Ställ ut tunnor och ta vara på regnvattnet. Om det inte regnar är det bra att ändå fylla tunnorna med vatten från kranen. Då hinner det värmas och syresättas innan det ska användas.

Nyetablerade växter kräver mycket vatten

Olika växter behöver olika mycket vatten. En och samma växt kan också ha olika stort vattenbehov under säsongen. Jordgubbar behöver till exempel mest vatten när karten ska utvecklas till mogna bär.

Alla NYPLANTERADE VÄXTER behöver ordentligt med vatten. Det gäller hela första året de står i trädgården. Till träd och buskar är det lagom med 30–50 liter per planta en gång i veckan. Perenner och rosor behöver varje vecka 25–30 liter på en yta av 1 kvadratmeter. Det gäller även de ettåriga sommarblommorna, som inte har så stort rotsystem. Om det regnar rikligt (20–30 mm) under veckan behöver växterna inte vattnas.

KÖKSVÄXTLANDET hör också till den del av trädgården som ska få vatten först. Särskilt de kraftiga och bladrika växterna som kål, pumpa och gurka, men även morot och selleri är vattenkrävande. Hos de flesta köksväxter är behovet emellertid störst under de sista två tredjedelarna av tillväxtperioden. Grönsaker där man skördar en frukt (till exempel tomat, paprika, bönor, ärter, squash) behöver mycket vatten när själva frukten utvecklas och fram till skörd. Nyligen utplanterade småplantor måste förstås också passas noga med vatten, liksom blommor och grönsaker som sås under sommaren.

Vattenbehovet hos FRUKTTRÄDEN beror av fruktslag och grundstam. Körsbär, särskilt sura, är de minst vattenkrävande. Mest vatten behöver fruktträden från avslutad blomning till fruktens mognad. Men upphör med vattningen någon gång i augusti, annars kan träden övervintra sämre.

ROSOR håller sig mer friska med regelbunden vattning. Men akta bladen de ska helt inte bli blöta.

Rhodedendron blir friskt gröna och fina om de får vatten under säsongen. Det håller också ohyran borta från dem.

TUJA älskar vatten. De har svårt att klara vintern om de fått stå torrt. Det gäller även andra vintergröna växer så ge gärna extra vatten under hösten så klarar de vintern bättre.Ge 50–60 liter per planta om det inte regnat mycket dessförinnan.

BUXBOM är torktåliga men i sol trivs de bättre om de får vatten - men inte på hösten då ska de in i vila.
VÄXTER I KRUKA behöver nästan daglig tillsyn när det är som varmast. Trädgårdsmästaren kan inte nog rekommendera stora krukor! Minst 5 liter så behöver du inte titta till dem så ofta. Kompletttera jorden med swellgel så blir det lite lättare. Byrålådan säljer det om du inte finner det i handeln.

Gräsmattan behöver egentligen aldrig vattnas. Den blir brun och ful under torra perioder, men hämtar sig fint när regnet kommer. Etablerade träd och buskar har ett stort och djupgående rotsystem som gör att de klarar en "normal" torrperiod utan vattning. Även perenner som stått en tid på växtplatsen klarar en del torka.

 

Källa: Eva Wirén, Riksförbundet Svensk Trädgård

Kretslopp

Kompost

Strävar du efter en hållbar livsstil så ska det du klipper och rensar bort ska i största mån stanna i din trädgård som kompost, flis eller mineralgödsel.

Jag har två komposter. En varmkompost där vi slänger allt grönsaksrens och övriga matvaror som är över (även tulpaner, apelsinskal, smulade äggskal, bananskal, kaffesump och rens från kött med mera. Det är viktigt att en sådan här kompost är skadedjurssäker.

Sedan har jag dessutom en trädgårdskompost med tre fack. Där lägger vi ogräsrens (dock ej rotogräs som kirskål och inte blommande maskrosor), grästovor, löv och gräsklipp. Ibland även en del kvistar som klippts i småbitar. Tre fack - tänk så här:

  • en lägger du i

  • en vilar (ett år)

  • en tar du jord från (klar)

Kompostkvarn:

Jag använder en kompostkvarn för grova grenar. Tystgående med valsar som ger ett bra strömaterial för kompost eller som jordförbättring. Det är dock bra om kvistarna har torkat först så det inte bara blir slanor.

Tips från en kund:

Häromdagen var jag i en trädgård i Älvsjö där herrn i huset hade uppfunnit ett sätt att komma ihåg när komposten var fulladdad. Han satte helt enkelt en nyckelring uppmärkt med datum, på sitt vanliga gröna kompostgaller och så vet han hur länge komposten stått.

Miljö

Kalka och gödsla

Kalka ska man göra på våren sägs det. Men hur är det med det, jag ställer frågan till Elisabeth Rovelstad på Säbyholms Trädgårdsutbildning:

Ska man kalka ...

Kalka ska man göra på våren sägs det. Men hur är det med det, jag ställer frågan till Elisabeth Rovelstad på Säbyholms Trädgårdsutbildning:
– "Mälardalen var under istiden sjöbotten och när isen försvann var redan området bebott så det har aldrig varit skog här. Det gör att alla växt och djurdelar som växt här/funnit i isen är kvar. Detta ger en jord som är full av kalcium och kalium. Det är därför helt onödigt att kalka våra trädgårdar."

...och gödsla eller?

Gödsla ska man göra! Hur mycket kan man läsa instruktion om på påsen beronde på vilken sort man använder Jag föredrar naturgödsel tex höns eller kogödsel.

Hur gör trädgårdsmästaren?

Som trädgårdsmästare pratar jag självklart mycket om jordförbättring. Jag använder själv kogödsel som jordförbättring men även för att tillsätta mikroorganismer till trötta och urlakade jordar. Som grundgödsling på våren får mina rabatter en giva hönsgödsel en dag i april/mars när det är blött gärna på snön så det smälter ner i marken. Sedan luckrar jag och jordförbättrar med kogödsel/kompost och flis i alla rabatter och planteringar. För att sedan ge en mindre giva ytterligare en gång efter ett par veckor. Jag tycker inte att man ska gödsla längre än till midsommar så att de perenna växterna hinner växa upp, avhärda sig och vissna ner i lagom takt. Sommarblommor och grönsaker/tomater gödslar du förslagsvis hela säsongen med flytande näring.

Växter

Höga perenner

Höga perenner

Aconogonon x fennicum FINNSLIDE

Alcea 'Nigra' STOCKROS

Angelica gigas RÖDKVANNE

Aruncus dioicus PLYMSPIREA

Centaurea macrocephala GULKLINT

Cephalaria gigantea JÄTTEVÄDD

Cimicifuga simplex 'Atropurpurea' RÖTT SILVERAX

Cimicifuga simplex 'Brunette' RÖTT SILVERAX

Dictamnus albus MOSE BRINNANDE BUSKE

Dictamnus albus 'Albiflorus' MOSE BRINNANDE BUSKE

Echinops bannaticus BLÅ BOLLTISTEL

Echinops bannaticus 'Blue Globe' BLÅ BOLLTISTEL

Eremurus stenophyllus GUL STÄPPLILJA

Euphorbia graffithii 'Fireglow' ELDTÖREL

Filipendula rubra 'Venusta Magnifica' AMERIKANSKT ÄLGGRÄS

Helianthus 'Lemon Queen' SEPTEMBERSOLROS

Helianthus x multiflorus 'Capenoch Star' STOR GULLSOLROS

Heliopsis helianthoides 'Goldgrünhertz' DAGÖGA

Heliopsis scabra DAGÖGA

Inula helenium ÅLANDSROT

Lathyrus latifolius 'Pink Pearl' ROSENVIAL

Lathyrus latifolius 'Red Pearl' ROSENVIAL

Lathyrus latifolius 'White Pearl' ROSENVIAL

Lavatera thuringiaca 'Barnsley' GRÅMALVA

Ligularia dentata 'Desdemona' RÖDBLADIGT KLIPPSTÅNDS

Ligularia przewalskii SPIRSTÅNDS

Ligularia stenocephala 'The Rocket' GULLSTAV

Lychnis chalcedonica STUDENTNEJLIKA

Lythrum salicaria 'Zigeunerblut' FACKELBLOMSTER

Macleya microcarpa 'Kelways Coral Plum' RÖD VIPPVALLMO

Phlomis tuberosa LEJONSVANS

Phytolacca americana KERMESBÄR

Rodgersia aesculifolia KASTANJERODGERSIA

Rodgersia pinnata 'Elegans' FINGERRODGERSIA

Verbena hastata BLÅVERBENA

Verbena hastata 'Rosea' ROSA BLÅVERBENA

Växter

Häckväxter

Amelanchier
– alnifolia, bärhäggmispel. Zon I–V. Höjd 3–5 m. Buske eller
litet träd. Vita blommor. Inga speciella krav men gärna soligt.
Både till klippta och friväxande häckar, som solitär. Blommar i maj.

– – 'Obelisk', bärhäggmispel. Zon I-IV. En smal buske

med vita blommor på våren och vackra höstlöv på hösten. Anspråkslös
och perfekt även för den lilla trädgården. Gul höstfärg
och magnifik blomning.

– arborea ’Robin Hill’, stor häggmispel. Zon I-III.
Höjd ca 5 m. Litet luftigt träd, upprättväxande med smal oval krona.
Rik blomning i vitt (rosa) med små röda frukter. Gulröd höstfärg.

– laevis, kopparhäggmispel. Zon I–VI. Höjd 3–5 m. Stor buske
med bred äggformad krona. Solitär eller i grupper i trädgårdar och
parker. Vita blommor i lövsprickningen. Gärna soliga lägen.
A. laevis ympas med fördel på A. lamarckii.

– lamarckii (A. canadensis), prakthäggmispel. Zon I–V. Höjd
4–7m. Flerstammig buske. Användes som solitär, buskage eller
som häck. Finns även som träd. Inga speciella jordkrav och
trivs i soliga lägen. Tål saltvindar. Vita blommor i april–maj.

– lamarckii fk Ultuna E, (A. canadensis), prakthäggmispel.
Zon IV (V). E-merit: Vacker röd höstfärg.
Enhetlig svensk frökälla.

– laevis fk Bäcklösa E, kopparhäggmispel (tidigare sv. frö).
Zon I–IV (V). Höjd 4 m. Fröförökad - ingen risk för rotskott. Kontinuerlig
produktion från svensk frökälla. Brett uppväxande vasformigt
växtsätt (jmf ymp. A. laevis). Kopparfärgade blad vid lövsprickningen.
Orange höstfärg. Solitär eller grupper i parker och
trädgårdar.

– alnifolia fk Alvdal E, bärhäggmispel. Zon I–VI. E-merit:
Härdig. Höjd 2,5–3 m. Mycket jämn höjdtillväxt på 2,5–3 m.
Lysande gul höstfärg.

– spicata, häggmispel. Zon I–VII. Höjd 5–7 m. Tät flerstammig,
smalvuxen buske. Vita blommor, grön lövsprickning. Häck, buskage
el. vindskydd. Anspråkslösa jordkrav men gärna sol till halvskugga.

Liguster

Trivs i de flesta jordar, anspråkslös. Planteras som häckväxt eller
i buskage, friväxande eller klippt. Sol–halvskugga. Blommar med
vita blommor juni–juli och får svarta bär.

Ligustrum
– ovalifolium, bredbladig liguster. Zon I–II. Höjd 2–3 m. Vintergrön
– vulgare, liguster. Zon I–IV. Höjd 2–3 m.
– – var. italicum 'Atrovirens', vinterliguster. Zon I–III.
– – 'Lodense', dvärgliguster. Zon I–IV. Höjd 0,5–1 m.

Växter

Rosor i vas

Här är trädgårdsmästarens bästa tips för att få rosor att stå vackra länge i vas.

Rosors hållbarhet är mycket varierande beroende på sorter och skötsel, allt mellan 3 och 18 dagar är möjligt. Näring och sval förvaring ökar hållbarheten. Stjälkarna ska ges ett nytt, diagonalt snitt innan de sätts i varmt vatten. Det är viktigt att kniven som används är vass eftersom en slö kniv eller en sax kan klämma ihop ledningsbanorna vilket hindrar vattentransporten. Inga bladdelar får förekomma i vattnet. Vattnet bör bytas med jämna mellanrum, friska rosor nyttjar mycket vatten. Rosor som varit utan vatten och som därför nickar, eller har blivit mjuka, snittas om och ställs i vatten. Buketten stöttas med hjälp av papper som viras runt den. Så här får buketten sedan stå ett par timmar tills rosorna sugit upp tillräckligt med vatten för att kunna stå själva.

Växter

Syrener, Syringa vulgaris

Jag får ofta frågor om hur man sköter syrener när jag är ute på trädgårdsrådgivning. Så här brukar jag svara när det gäller skötsel av dem:

Ansa regelbundet (varje eller vartannat år) antingen på vårvintern eller efter blomning/ jas bort de grövsta stammarna. De brukar naturligt nog också vara de högsta. En gammal regel säger att man ska ta var sjunde stam. Såga dem cirka en decimeter från marken med en vass såg. Jag rekommenderar en trädgårdssåg som är liten och smal och kommer åt mellan.

Gör sedan detta hela tiden så kommer det inte bli kalt nertil. Häcken behåller sitt insynsskydd och du behöver inte "börja om " med att såga ner hela häcken/bersån/buskaget. Vid dålig tillväxt mylla ner kogödsel som jordförbättring och kanske även en del hönsgödsel för att få en näringsboost i början av såsongen. Gör detta en regning dag eller vattna ordentligt efteråt.

När man har vattnat ordentligt kan man stoppa ner fingret i marken och då ska det vara blött så långt fingret når.När du sen står där med massa syrengrenar hyr en kompostkvarn för grova grenar med vals ger ett bra strömaterial för kompost eller som jordförbättring. Det är dock bra om kvistarna har torkat först så det inte bara blir slanor.

Växter

Amaryllis, Hippeastrum

Amaryllis är en ståtlig och potent lökväxt. Under hösten och vintern finns det färdigpreparerade (gödslade) lökar att tillgå. En gång om året växer det ut blomstänglar som får tre till fem klockformade blommor.

Plantering (mitten av oktober)

Den vanligaste planteringstiden är hösten och förvintern. Mitten av oktober brukar vara en bra tid för blommnig till jul.I de lökar som finns i försäljning är blomämnena redan färdiga. För amaryllisen väljer man en kruka, vars diameter är bara ett par cm större än löken. På botten av krukan lägger du ett lager lecakulor som dränering. Löken planteras sedan i luftig kaktusjord så, att hälften av löken sticker upp ovanför jorden. Krukan placeras på ett ljust. I samband med planteringen vattnas jorden, men först då den tjocka blomknoppen börjar komma fram från löken, börjar man ge regelbunden bevattning med rumsvarmt vatten. Själva löken ska man inte vattna och det är också bäst att ge vatten via fatet. En sup i veckan som min mamma säger.

Efter blomning

Då blommorna har vissnat, skärs de bort. Om man lämnar kvar blommorna på växten, börjar de utveckla frön och drar näring från löken. Man låter dock blomstängeln vissna innan man skär av den. Då blommorna har vissnat samlar amaryllisen näring för nästa års blomning. Växten gödslas varje vecka och placeras i ett ljust fönster.

Vår och sommar

Då vädret blivit varmare kan man flytta amaryllisen till en halvskuggig plats i trädgården. Under långa regnperioder skyddas löken från alltför mycket vatten, eftersom våta lökar kan få rödfläcksjuka. Rödfläcksjukan ses som röda strimmor i lökskalet, i bladen, blomstängeln och knoppen. Rödfläcksjuka kan förebyggas också genom att man i planteringsskedet planterar löken så att hälften av löken sticker upp.

Hösten

Krukan tas in innan det blir frost. Krukan vattnas knapphändigt under några veckor, sedan slutar man helt vattna i 2–3 månader. Då ska krukan stå i mörker. Under perioden utan bevattning kommer blomknoppen fram från löken. Växten flyttas till igen ett ljust fönster och man börjar med försiktig vattning.

Källa: http://www.biolan.fi/svenska

Växter

Växter i kruka

När var gör hur med terassväxter. Vinterns invintring och vårens avtäckning.

Avtäckning av terassens växter på våren?

På våren bör man vara försiktig med att ta bort vintertäckningen för tidigt, växten bör väckas långsamt.
Krukorna bör vara helt avtäckta när växtligheten sätter igång. Under nattetid kan krukorna behöva skyddas mot kylan, säckväven är bra som täcke.
Börja med att lufta lite varma dagar och kontrollera om det behövs vattnas. Jorden får varken vara för torr eller blöt - vattna vid behöv.Men vattna försiktigt när knopparna börjar spricka! All växterns energirerserver går åt till detta var också försiktig med att flytta växten under denna tid.

Övervintring av terassväxter

Eftersom det inte är optimalt för växter att leva i kruka i Sverige, kan man inte räkna med att de blir lika gamla eller ens garantera att de överlever vintern. Grenverket och stammen är ju vana att vara utsatta för frost och kyla men inte rotsystemet som vid krukodling är ovan mark.I Stockholm har vi sällan stark kyla och snö utan mer milt och mycket fukt vilket gör det svårt för växterna som bor i kruka. Men man kan förbättra deras chanser radikalt genom att täcka in krukan med till exempel torra vissna löv, bubbelplast, frigolit eller gullfiber med säckväv runt. Gör en fin rosett runt så är krukan fin även under vilan. Något som är mycket viktigt är att inte täcka in krukan för tidigt på hösten. Om man täcker in krukan för tidigt "bygger man in värmen" och om jordtemperaturen är för hög kommer växten inte att invintra som den ska och det kan medföra köldskador som till och med gör att växten dör.Glöm inte att skydda krukan även underifrån genom att ställa upp den på något (tex frigolit eller träklossar) och om det går ställ gärna in krukan mot väggen där det är lite mer skyddat.

Trädet skall ha gått in i vila, det vill säga tappat bladen, och jorden ska helst ha frusit något och en längre köldperiod får gärna vara på gång.

(Källa: Balkongträd i kruka av Camilla von Walden och Lotta Bjerkö Sjölund.)